Anonymitet på internet och pretentioner

Igår var jag på stadsbiblioteket i linköping för att se och lyssna till Markus Birro och Magdalena Ribbing. De talade i ungefär en timme, ämnet var nätetikett och diskussionen gick också över till anonymitet på internet och i samhället i stort

*     *     *

Anonymiteten på internet är både på gott och ont. Man måste naturligtvis få vara anonym om man så önskar, integriteten hos människor måste få finnas och ska inte kränkas av för mycket insyn (tänk på FRA), privatlivet måste respekteras. Men anonymitet är också negativt eftersom man då inte behöver stå för det man säger, det personliga ansvaret försvinner helt och man kan slänga ur sig vad som helst utna att det får några konsekvenser för en själv

Birro talade om de gånger han själv varit utsatt för både mordhot och andra trakasserier genom kommentarer på bloggar, hatfyllda mejl etc., det senaste exemplet är Alex Schulmans blogg, samt humorsajten "tusen apor"
Birros lösning på detta är att helt enkelt ignorera det, att inte ens bevärdiga det med ett svar
Han gjorde också en bra poäng när han sa att när en kommentar, ett inlägg i en debatt eller liknande är anonym, dvs. saknar upphovsman, blir den i stort sett meningslös. Finns det ingen som tar ansvar för det som skrivits eller sagts så är det precis som "ett tomt skrik i öknen" (citat), och förtjänar inte en plats i diskussionen

Det kanske är naivt att tro att det kommer försvinna bara genom att man ignorerar det, men man kan å andra sidan inte förbjuda människor att säga vad de tycker, hur hatfyllt och destruktivt det än är

*     *     *

Ribbing talade bland annat om att synen på vad som är acceptabelt beteende och inte har förändrats kraftigt de senaste åren. Den "grova humorn" verkar vara på modet, det räcker med att titta på tv-program som "RAW comedy club" eller "Roast på Berns" för att se tydliga exempel på detta. Jag kan faktiskt inte minnas att ha sett sådana program när jag växte upp på 90-talet, så någonting har ju uppenbarligen hänt

Så vad beror då detta på? Varför har toleransnivån höjts, och vad leder det till? Enligt Ribbing är det ett fenomen i tiden, någonting som speglar den tid vi lever i helt enkelt. Det är lätt att avfärda det med att "det är bara humor", men det är klart att det inte bara är tv-program det handlar om; sådant sprider sig snabbt i samhället om det blir mer och mer accepterat
Det är därför det är så viktigt att reagera på det, även om det inte känns som att man kan göra någonting ensam. Men ringarna på vattnet sprider sig snabbt, snabbare än vi ofta tror

*     *     *

Att stå för det man säger och gör är oerhört viktigt enligt mig, men de flesta idag vågar inte ta sig själva och sina liv på alltför stort allvar. "Pretentiös" eller "pretto" har nästan blivit ett skällsord. Man förväntas ha humor, kunna vara självironisk och kunna driva med allt och alla för att bli "accepterad". Detta har jag själv erfarenhet av, i och med att jag är en ganska allvarlig person
Det katastrofala för oss är att få epitetet "tråkig" om man alltför ofta tar livet på allvar. I stort sett är att vara pretentiöst idag samma sak som att begå socialt självmord

Jag läste en artikeln en gång som fokuserade just på detta med att vara pretentiös
På 80-talet ansågs att vara pretentiös som något positivt, det var då allmänt accepterat att man skulle ta saker och ting på allvar. På 90-talet kom som bekant ironin som ett svar på 80-talets syn, och det ledde som alla vet till att man drev med allt och alla och parodierade det mesta, Killing-gänget och Z-TV är bara två exempel. Att vara "pretto" på 90-talet blev någonting negativt
Nu verkar det hela ha urartat till någonting bortom all kontroll. Det är nu mer eller mindre accepterat att driva med människors privatliv, att förnedra människor för vilka de är och vad de gör. Enligt mig är detta någonting negativt som man måste kämpa emot, antingen genom att ignorera det eller att komma med repliker. Att vara pretentiös borde vara någonting positivt, att inte hela tiden behöva driva med folk utan kunna sitta ner och ha ett seriöst samtal om livet istället

Det är i alla fall vad jag tycker,och jag vet att åtminstone Birro håller med mig. Än finns det hopp för oss pretentiösa!

Kommentarer
Postat av: Elin

Jag var oxå där igår=)) därför de kom så mkt pensionärer asså:P HAHA

2009-11-10 @ 22:02:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0