Bjästa - staden gud glömde

I onsdags sändes ett reportage i Uppdrag Granskning på SVT från Bjästa utanför Örnsköldsvik, om då 14-åriga Linnea som i mars 2009 våldtogs av en 15-årig skolkamrat, Oskar, på en skoltoalett. Få personer trodde på hennes berättelse, och hon tvingades ta emot (mer eller mindre allvarligt menade) mordhot och trakasserier, framför allt på Internet, men också i skolan
   En facebook-grupp i syfte att stödja våldtäktsmannen skapades och fick snabbt över 4000 medlemmar. Få stod på Linneas sida, men de som faktiskt gjorde det förtjänar all heder och uppmärksamhet
   En av anledningarna till att hon inte blev trodd var, som framkommer i reportaget, att hon berättade olika historier för olika personer. Problemet var bara att alla dessa berättelser var rykten, som inte ett enda av dem hade kommit från Linnea själv. Att tro på rykten är frestande, men någonting som också kan vara oerhört farligt. Skvaller kan i vissa fall bara vara harmlös underhållning, men i ett sådant fall som detta har det förstört en ung flickas liv, och det är något som borde få oss alla att tänka efter
   Människor som tror på allt de hör är tyvärr väldigt vanligt förekommande. Det finns en anledning till varför källkritik är så pass viktigt som det är. Undersöker vi inte om våra källor är pålitliga kommer vi så småningom till en position där vi tror på vad som helst vi får höra, utan att bry oss om det är sant eller inte
   Det fanns heller ingen dna-bevisning i Linneas fall, och detta försvårade naturligtvis hennes chanser att bli trodd, men det rättfärdigar inte den hatkampanj som fördes emot Linnea efter att hon berättat sin historia
   Det fanns dock ett rättsmedicinskt intyg som styrkte Linneas berättelse, samt vittnen som kunde styrka historien. Vad mer är, gärningsmannen erkände dessutom brottet i ett senare polisförhör

Bjästaskolan valde att vara neutral i frågan, vilket inte kan tolkas på annat sätt än att de i tysthet tog våldtäktsmannens parti utan att officiellt vilja medge det, alternativt att de helt misstolkat skollagen. Att en skola ska och bör vara neutral, som var den anledning rektorn på skolan gav för neutraliteten, i ett sådant här fall har jag mycket svårt att tro att ens skolpersonalen verkligen trodde innerst inne. I så fall handlar det om en allvarlig misstolkning av skolans roll. En skola ska i det här fallet utreda händelsen omedelbart, undersöka vad det är som har hänt och agera utifrån det
   Att gå emot en dömande dom och ett trovärdigt erkännande från våldtäktsmannen, som dessutom stämde väl överens med den våldtagna flickans egna berättelse, är fullkomligt absurt och verklighetsfrånvänt. Att försöka “vara neutral” i en sådan situation är helt fel väg att gå. Även om det skulle ha varit rättfärdigat av skolan att inta en neutral position, så vore det minsta de kunde göra att tala till eleverna och ge dem den sanna, objektiva bilden av historien
   Skolan och dess rektor, Inger Karlsson, har nu anmälts till Justitieombudsmannen, JO, för sättet att hantera situationen, och skolan ska nu granskas av Barnombudsmannen och Skolinspektionen

En betydande händelse var att våldtäktsmannen tilläts vara med på skolavslutningen i kyrkan, medan Linnea omöjligt kunde komma dit som situationen såg ut just då.. Våldtäktsmannen delade ut blommor till sina klasskamrater och fick en kram av var och en, trots att han kort tidigare suttit i förhör angående våldtäkten och dessutom erkänt sin skuld
   Prästen Lennart Kempe, som var den som kunde förbjudit våldtäktsmannen att närvara, verkade i inslaget inte ens ha haft några större betänkligheter över att släppa in honom i kyrkan, utan tyckte snarare att det var en stark insats av honom att komma dit och delta, och att det var en “fin gest” av honom att vara där och dela ut blommor till sina klasskamrater. Han verkar inte ha tänkt någonting överhuvudtaget på var Linnea fanns just då, eller hur hon mådde. Han säger till och med uttryckligen att han inte funderat på hur våldtäktsmannens närvaro i kyrkan kunde ha påverkat Linnea
   På kvällen efter avslutningen våldtar denne unge man ännu en ung flicka, Jennifer, vilket vissa har sagt var en direkt konsekvens av den positiva respons och bekräftelse han fick i kyrkan. Det som gjorde mig allra mest illamående när jag såg inslaget var då prästen fick höra om den andra våldtäkten, om vilken han tydligen varit helt omedveten, och uttalade sig om den med orden, citat: “Stackars kille… och tjejen givetvis också”
   Så mycket för religiös moral
   Lennart Kempe har dock bett om ursäkt för sina uttalanden, och i DN idag säger han till exempel att han inte förstår hur han kunnat uttrycka sig så klantigt. Men det var knappast en enkel felsägning det handlade om, han uttryckte flera gånger sin sympati för våldtäktsmannen och sin tydliga likgiltighet för hur Linnea mådde
   Lennart Kempe är nu anmäld till domkapitlet

Linnea tvingades flytta från Bjästa till Stockholm eftersom hennes tillvaro i Bjästa hade blivit fullständigt ohållbar. Jag behöver knappast säga att det är inget mindre än en tragedi att en ung flickas liv förstörs på det här sättet
   Att både elever och kamrater som vuxna ställer sig bakom en våldtäktsman som dömts både i tingsrätten och hovrätten, och som dessutom erkänt brottet, är inte bara oerhört sorgligt, utan också riktigt, riktigt patetiskt. Möjligen kan eleverna på skolan som ställde sig på våldtäktsmannens sida förlåtas, då de antagligen inte hade tillgång till all information (något som skolan dock borde förväntas delge eleverna). Men att både föräldrarna, skolan och kyrkan inte är bättre informerade i fallet än vad de var, och även efter att de informerats mer eller mindre ändå försvarar våldtäktsmannen är fullständigt oförlåtligt
   I Uppdrag Gransknings inslag sa till exempel både prästen och rektorn att de inte ens var medvetna om allt hat och alla hotelser som förts fram emot Linnea på internet. Men det verkar ändå väldigt osannolikt att åtminstone rektorn varit så omedveten om alla rykten som florerat bland eleverna på hennes skola, elever som hon förväntas ha det yttersta ansvaret för

En ensam ung flicka, sviken av samhället, som får både kamrater och vuxna emot sig
   Tro inte på allt vad ni läser och hör, och framför allt: sprid det inte vidare såvida ni inte är säkra på att informationen är välgrundad, särskilt när det handlar om en så allvarlig sak som en våldtäkt på en 14-årig flicka. Jag hoppas att alla de, både vuxna och elever, som tog våldtäktsmannens parti skäms ordentligt idag, och inser att det inte räcker med lösa rykten för att döma en ung flicka och förstöra hennes liv


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0