Harmoni-expo, en humanists reflektioner
Idag var jag tillsammans med några ifrån Unga Humanister på Harmoni-expo, en mässa i Solna för alternativ medicinering och "andlig hälsa", det var faktiskt väldigt intressant att vara där endast i studiesyfte och observera vad som pågick. Här är några reflektioner från mässan
När man vandrar omkring bland medium, spådamer och diverse “andliga läkare” är det lätt att bli förvillad att tro att de verkligen säljer någonting värt att ta på allvar. Jag tror att när sådana saker som Healing och mediala förmågor placeras i en kontext där det hela framstår som någonting seriöst och trovärdigt, så är det nog många människor som blir “lurade“. Dock skulle antagligen en riktig skeptiker aldrig låta sig övertygas av någonting annat än vetenskapliga undersökningar
Som skeptiker och ateist blir man slagen av hur villiga människor är att tro på sådana saker som spådom eller healing och avsaknaden av kritiskt tänkande, kan det handla om någon slags masshypnos? Troligen inte. När man tänker efter är det kanske inte så konstigt, alla människor behöver någonting att tro på, och just det övernaturliga har förstås alltid haft en speciell dragningskraft
Men är de humanistiska värderingarna och pseudovetenskap verkligen varandra uteslutande? Jag skulle svara ja, just på grund av pseudovetenskapens natur. Pseudovetenskap är per definition icke-bevisbar, om pseudovetenskapen kunde bevisas skulle den naturligtvis genast tappa prefixet “pseudo” och bli bara “vetenskap”
Humanismen i sig är traditionellt av skeptisk natur, men det finns faktiskt ingenting som säger att inte en religiös människa skulle kunna anta ett humanistiskt förhållningssätt till världen, man skulle faktiskt kunna vara troende och dela många (om inte alla) av de värderingar en humanist lever efter
Men den stora skärningspunkten mellan just humanism och pseudovetenskap uppstår när man försöker sälja produkter eller tjänster till människor som sägs ha en viss effekt eller verkan, men som i praktiken inte gör någonting alls. Detta kan inte klassas som någonting annat än lurendrejeri och falsk marknadsföring
En vetenskaplig demonstration av effekten av det som marknadsförs vore att önska, tyvärr är det antagligen önsketänkande att vetenskapligt kunna testa alla pseudovetenskapliga anspråk, och även vid tillfällen då detta gjorts och tydligt visat att sagda anspråk varit falska, så har det alltid förklarats bort med hänvisning till “negativa energier”, “felaktiga förhållanden” eller “oärliga motiv” hos skeptikern
Ett bra exempel från mässan är Amega-staven, eller “trollspöet“ som det också kallas. En påstått vetenskapligt baserad produkt som syftar till att hela människor från diverse krämpor och sjukdomar. Det hela sägs vara baserat på zero point energy, eller nollpunkts-energi, vilket betyder att staven påverkar de allra minsta beståndsdelarna av människan och helar människor på kvantumnivå
Detta har naturligtvis aldrig blivit vetenskapligt bevisat, då det som sagt i så fall redan skulle ha rått vetenskaplig konsensus om att det verkligen var en beprövad och effektiv metod att göra människor friskare
Amega-staven har måhända inget vetenskapligt värde och det finns inga vetenskapliga belägg för att den verkligen fungerar, men ändå tror många människor uppenbarligen på den. Detta visar på pseudovetenskapens och det övernaturligas starka attraktionskraft, samt människors vilja att ge efter för önsketänkande. Detta fenomen blir verkligen tydligt när man går på en sådan mässa bland människor som verkligen tar pseudovetenskap på allvar. Men framför allt visar det på vikten av att en organisation som Humanisterna existerar i Sverige, för att möta de pseudovetenskapliga rörelserna i samhället och att upplysa människor om varför dessa inte bör tas på allvar
Det rödgröna samarbetet R.I.P.
Kanske var det dömt att misslyckas. När det rödgröna samarbetet presenterades 2008 så var det många som var skeptiska och opinionssiffrorna sjönk stadigt ända fram till valet i september 2010. Kanske är det också bättre att de nu går skilda vägar, inte bara för opinionssiffrornas skull utan för de enskilda partiernas politiks skull
Samtliga tre partier i den rödgröna oppositionen har tvingats kompromissa starkt i sin egen politik för att anpassa sig till samarbetet. Detta tror jag inte är bra för demokratin. Varför är det inte bra för demokratin? Jo, för om det rödgröna blocket skulle hållit samman även i nästa val och alliansen också gick till val med en gemensam politik, så skulle vi ha ungefär samma situation som man nu ser i USA, där demokraterna står till vänster och republikanerna till höger, två solida block utan utmanare och utan alternativ
Jag är av den starka övertygelsen att politik behöver även ett mittenblock, i Sverige är det inte helt osannolikt att Miljöpartiet i framtiden skulle kunna ta den rollen. Miljöpartiet har ju historiskt sett varken stått till höger eller vänster, utan fört samarbete åt båda hållen. Moderaterna är idag Sveriges stora högerparti, Socialdemokraterna det stora vänsterpartiet, och Miljöpartiet är Sveriges tredje största mittenparti, utan någon "lojalitet" åt varken höger eller vänster
Så vila i frid rödgröna samarbete. Det var kul så länge det varade, men ibland måste man skiljas åt för att hitta sig själv
Dagens musiktips: Kent - "Vid din sida"
We're the lucky ones
Det finns ett citat av Richard Dawkins som är väldigt välkänt, och som jag tycker borde vara ännu mer känt och uppskattat. Det är taget ur en av hans böcker som heter "Unweaving the rainbow", och det brukar i alla fall hjälpa mig enormt mycket att läsa det då och då, särskilt när man känner att man går igenom en särskild svår period av sitt liv. Jag hoppas det även kan hjälpa dig i ditt liv
Ta dig tid att läsa igenom det, det är verkligen värt det!
"We are going to die, and that makes us the lucky ones. Most people are never going to die because they are never going to be born. The potential people who could have been here in my place but who will in fact never see the light of day outnumber the sand grains of Sahara. Certainly those unborn ghosts include greater poets than Keats, scientists greater than Newton. We know this because the set of possible people allowed by our DNA so massively outnumbers the set of actual people. In the teeth of these stupefying odds it is you and I, in our ordinariness, that are here.
Here is another respect in which we are lucky. The universe is older than 100 million centuries. Within a comparable time the sun will swell to a red giant and engulf the earth. Every century of hundreds of millions has been in its time, or will be when its time comes, 'the present century.' The present moves from the past to the future, like a tiny spotlight, inching its way along a gigantic ruler of time. Everything behind the spotlight is in darkness, the darkness of the dead past. Everything ahead of the spotlight is in the darkness of the unknown future. The odds of your century's being the one in the spotlight are the same as the odds that a penny, tossed down at random, will land on a particular ant crawling somewhere along the road from New York to San Francisco. You are lucky to be alive and so am I"
- Dawkins, "Unweaving the rainbow"
Dagens politiska Sverige: politiska sakfrågor och personkulter?
I årets val har opinionsundersökningarna visat att många väljare bytt, inte bara politiskt parti, utan även flyttat sig över blockgränsen, både från höger till vänster och från vänster till höger. Anledningen till denna “flyktighet” hos väljarna har av en del förklarats med bristen på tydliga ideologiska tankegångar, både hos de politiska partierna i stort och hos de enskilda politikerna
Rotlösheten många väljare känner, det vill säga oförmågan att identifiera sig starkt med ett visst politiskt parti, har enligt mig mindre betydelse än förmågan att identifiera sig starkt med många olika partier på en och samma gång. När de politiska partierna tar upp ungefär samma frågor och har mer eller mindre liknande lösningar (självklart beroende på frågan) känns den personliga partitillhörigheten förlegad och i många avseenden onödig. Lojalitet med ett visst parti har blivit någonting som väljarna inte värdesätter längre. Sakfrågorna har tagit över allt mer. För att citera min pappa: “alla partier har ju någon fråga just de verkar ha den bästa lösningen på”
En undersökning gjord av Demoskop visar att ungefär 13% av väljarkåren bytte block, och hela 34% sade sig helt sakna ideologisk grund. Det betyder att de som till exempel röstade på Alliansen i årets val mycket väl, och framför allt mycket snabbt, kan byta block och istället föra de rödgröna till makten i valet 2014
Moderaternas rörelse emot mitten av den politiska skalan, och deras nya beteckning som “Sveriges enda arbetarparti”, är ett tydligt exempel på hur ideologierna får stå tillbaka för sakfrågorna, och är förstås en av anledningarna att de lyckats locka till sig väljare från vänsterkanten. Bristen på ideologi var också någonting som har bidragit till socialdemokraternas två senaste katastrofval, med sjunkande väljarstöd och bristande förtroende. Många av de som tidigare identifierat sig starkt med sossarna har gått över till moderaterna
Anledningen till att alliansen “vann” valet (citattecknen på grund av att de inte längre har en majoritet av väljarna bakom sig) är mycket tack vare det starka förtroendet för just moderaterna, vilket syns tydligt i och med att de gör sitt starkaste val någonsin, framför allt beror detta på det starka förtroendet många känner för Fredrik Reinfeldt
Detta tenderar att flyta över i någonting liknande en personkult, även om jag inser att det är att överdriva kraftigt så är det inte utan att tanken på personkulter kräng de politiska ledarna är det som ersätter avsaknaden av partipolitisk tillhörighet. Vi väljare hör inte längre konsekvent till ett parti, vi är inte längre sossar, moderater, centerpartister eller vänsterpartister, utan går snarare på ledarskap och trovärdighet än partipolitiskt innehåll
Jag tror att anledningen till att alliansen fick förnyat förtroende och möjlighet att regera vidare beror till stor del på vad som kan kallas personkulten kring Reinfeldt, samtidigt som de rödgrönas avsaknad av trovärdigt politiskt ledarskap naturligtvis också hade en roll att spela. Paralleller kan dras med Obama-hypen i USA under det amerikanska presidentvalet 2008 och tiden därefter (även om Reinfeldt knappast kan påstås vara Sveriges motsvarighet till Obama)
Om denna politiska utveckling är positiv eller negativ är svårt att säga. Å ena sidan är likheten mellan de politiska partierna ett tecken på att politiken i Sverige idag är av en alltmer saklig och "öppen-för-kompromisser" natur (med undantag för sverigedemokraterna och kanske även vänsterpartiet), och detta i sig skulle kunna tolkas som någonting positivt, eftersom extremfall som exempelvis sverigedemokraterna tenderar att “störa den politiska ordningen” med alltför radikala förslag som är omöjliga att genomföra i praktiken och som inget av de andra regeringspartierna skriver under på
Å andra sidan riskerar ett alltför stort fokus på enskilda politiker att lägga större vikt på vem som säger någonting, snarare än vad som sägs. Auktoritära ledarskap är beroende av hur stor vikt lyssnarna, i det här fallet väljarna, lägger i det: om stor vikt och betydelse läggs hos auktoriteten, om denne till exempel har visat sig vara pålitlig och trovärdig i olika frågor, får denne en enorm makt att styra opinionen, både hos sina egna och hos andra. Det är förresten precis så religiösa sekter uppstår
Så personkulter är någonting negativt, någonting vi bör undvika, men den politiska utvecklingen med allt mer likartad politik och politiska lösningar verkar ha få den effekten på det politiska klimatet. Att fästa alltför stor vikt vid vem som säger någonting snarare än vad som egentligen sägs och vilka konsekvenser detta får kan leda väldigt fel. Jag hoppas att de politiska ideologierna blir tydligare i valrörelsen 2014, så att väljare i högre utsträckning känner tillhörighet och trygghet hos våra förtroendevalda, snarare än att fokusera på kortsiktig sakfrågepolitik
Religionens förfall = kosmisk ångest?
Det är allmänt känt att religionen mer och mer tappar inflytande i världen idag, åtminstone i vissa delar av världen och hos vissa delar av befolkningen. Samtidigt är hotet från destruktiva religiösa krafter i världen stort, det var inte mer än nio år sedan World Trade Center föll, och idag sägs islamistiska krafter planera flera attentat i Västeuropa
Jag är ingen psykolog, och tänker inte ge mig på att försöka förklara dessa något motstridiga fenomen, utan tänkte istället ge en möjlig förklaring till dem utifrån mina egna erfarenheter och tankar. Det är absolut ingen seriös analys, utan bara någonting jag har kommit att tänka på den senaste tiden
I dessa dagar av existentiell oro och ångest behövs kanske en andra Upplysning, en existentiell upplysning, en revolution av idéer och nya tankesätt som förändrar världen vi lever i. Till stor del håller detta redan på att hända, runtom i världen tappar religionen status och anseende, och de människor som blint följer religiösa dogmer utan att ifrågasätta dem blir allt färre. Då religionens dogmer faller sönder och samman i allt större utsträckning behöver vissa människor någonting annat att hålla fast vid
Detta andra vore i mina ögon livet självt, att lämna världen som en bättre plats än när man kom in i den. Eller varför inte utgå ifrån hedonismens filosofi: att söka utvinna största möjliga njutning av livet, men samtidigt se till att göra den minsta möjliga skada, både på andra människor och planeten vi alla delar
Oscar Wilde sa för över hundra år sedan att: “Lagar är till för idioter, vi andra använder vårt sunda förnuft”. Det är ett av mina absoluta favoritcitat, just för att det är så oerhört träffande och säger egentligen allt som behöver sägas!
Jag har hört eller läst någonstans att ju mer moralisk en människa anser sig vara, desto mer benägen är hon att begå atrociteter och bryta emot samma moral. Hon anser sig vara så fylld av moral att hon har rätt att bryta emot den… hon är solipsismisk, egocentrisk, så uppfylld av sin egen varelses storhet att hon anser sig stå över alla världsliga lagar och regler
Kan det vara det som är, om inte den enda så åtminstone den främsta anledningen till att världen ser ut som den gör idag? Har vi utvecklat vår moral till en punkt där den är så pass naturlig för oss, där den kommer så intuitivt till oss att vi inte ens behöver begrunda den särskilt mycket? Har vi blivit så pass etiska varelser att vi tror oss vara något slags övermänniskor?
Kort sagt: har vi blivit för moraliska för vårt eget bästa?
Evolution i alla ära, men paradoxalt nog kan det i det långa loppet ha varit en fördel om vi stannat i träden och förblivit vegetarianer. Varför tror vi förresten att vi är bättre än aporna, primaterna? Vad är det som säger att intelligens, denna mänskliga nisch, är någonting positivt? Är en intelligent människa lyckligare än en ointelligent? Knappast, det kan ibland snarare vara tvärtom. Att finna nöje i de små sakerna, “to see the world in a grain of sand and heaven in a wild flower“ som William Blake utryckte det, kan vara långt mer tillfredställande än en djup kontemplation över universums oändlighet och alltings meningslöshet
Ett personligt mikrokosmos kan vara nog så tillfredställande
Varje gång jag stirrar upp emot natthimlen och fylls av den där känslan av hur liten jag egentligen är går det som en stöt genom mig… det är den enda gång jag fortfarande kan få kalla kårar
De atomer som jag är uppbyggd av har en gång funnits i kärnan av en sol flera tusentals ljusår bort… den tanken är svindlande. Blottade inför ett potentiellt oändligt makrokosmos, hur kan någon människa egentligen tro sig vara större än en annan?
Det finns ett begrepp som heter cosmic angst, kosmisk ångest, vilket syftar till den ångest det framkallar att kontemplera vår egen plats i universum, att förstå hur små vi är i relation till universum
Det är en märklig känsla… detta att kontemplera sin egen oundvikliga död och förruttnelse. Att i sanning förstå vad det innebär att sluta existera, det är nästan en outhärdlig tanke. Inte undra på att människan i alla tider har sökt sig till sina gudar för att lätta på den existentiella ångest som är konsekvensen av att förstå universum alltför väl… att vara alltför intelligent… att vara alltför moralisk
Kanske är detta förklaringen till att religionen ännu på 2000-talet står så stark som den gör. Det är inte konstigt att människor, inför tanken på den oundvikliga döden och upphörandet att existera känner stor skräck och ångest, och då är det heller inte konstigt om man greppar efter halmstrån för att hitta någonting att hålla fast vid
Det som är människans uppgift inför framtiden är att acceptera sin dödlighet till fullo, och sedan lära sig leva med den ibland mycket svåra ångesten det innebär att inse att vi lever på en obetydlig liten planet i Vintergatans utkant, i ett meningslöst och likgiltigt universum
Dagens musiktips: John Lennon - "You are here"
Kristendomens plats i religionskunskapen
Debatten handlade om kristendomens plats i religionskunskapen i grundskolan, med anledning av att Jan Björklund (i egenskap av utbildningsminister) sagt att kristendomen fortfarande ska ha en särställning och ägnas mer uppmärksamhet än andra religioner i ämnet religionskunskap, som den alltid har förut. Jag får mer och mer känslan av att Jan Björklund lever i ett Sverige som vi andra lämnade för 50 eller 100 år sedan....
I ett mångkulturellt, och framför allt sekulärt land som Sverige borde ingen religion ägnas mer uppmärksamhet än någon annan. Staten kan inte hålla tillbaka vissa livsåskådningar till förmån för andra. I Sverige gäller dessutom religionsfrihet, och Folkpartiet som så ofta kallar sig "liberala" borde inse detta bättre än några andra. Uppenbarligen är så inte fallet
Skolverket själva vill ta bort (eller i alla fall tona ner) kristendomens särställning i läroplanen, men regeringen kör alltså över Skolverket i denna fråga. Björklunds förklaring är att kristendomen haft stor påverkan och inflytande genom Sveriges historia, och det är ju förvisso sant, men bara för att någonting haft inflytande tidigare betyder inte att det ska eller bör ha inflytande nu. Många tror (enligt mig med rätta) att Björklund tvingats ge efter för Kristdemokraterna i denna fråga. KD som, av förklarliga skäl, vill framhålla kristendomens särprägel och förstärka religionens roll i samhället överhuvudtaget
Några intressant poänger togs upp i debatten ikväll. Björklund höll fast vid kristendomens inflytande på traditioner och svensk kultur som ett skäl till kristendomens särställning i läroplanen. Han nämnde att man till exempel i ämnet historia läser mer om svensk historia än utländsk historia
Sturmark kontrade med att påpeka att Sverige är ett sekulärt samhälle, som vuxit fram, inte tack vare kristendomen utan kristendomen till trots. Sturmark framhöll att religionskunskapen i skolan handlar om innehållet i livsåskådningsideologier, och att kristendomen inte har spelat större roll än humanismen för till exempel våra etik- och moraluppfattningar. Det är ingen kristen moral vi har byggt vårt samhälle på, det är en sekulär moral, sekulära värderingar som till större delen har format vårt samhälle. Trots detta enkla faktum finns ingen upphöjd plats för humanismen någonstans i skolans läroplan
Sturmark tog också upp exemplet med socialdemokratin: socialdemokraterna har varit det absolut största partiet i Sverige under mycket, mycket lång tid, men ingen påstår att eleverna på grund av detta faktum bör lära sig mer om socialism än andra politiska ideologier. Det vore infantilt och lite löjligt att tänka så, och det inser nog de flesta
Men Björklund envisades med att framhålla traditionerna och kulturarvet som kristendomen fört med sig till Sverige. Men han missar då att den högtid som vi nu kallar julen innan kristendomens intåg i Sverige kallades midvinterblot, och att den högtid vi kallar påsk tidigare var en högtid då man firade vårens ankomst, utan en tanke på Jesus lidande på korset på Golgata
Traditioner och kulturarv i alla ära, men traditionerna har faktiskt ingenting med livsåskådningens innehåll eller validitet att göra. Många av de saker vi förknippar med till exempel julen och påsken har blivit införlivade i traditionen från helt andra håll. Julgranen är till exempel en tradition som vi kopplar samman med julen, trots att den inte har någonting med religion att göra. Julgranen kommer ursprungligen från Tyskland, och har inga religiösa förtecken alls (för det var väl ingen julgran i stallet i Betlehem, vad jag minns?). Vi äter till exempel julbord på julen och chokladägg på påsken, dessa har dock inte heller någonting med religion att göra överhuvudtaget
Så att använda tradition och kulturarv som ett argument för att undervisa om religion i skolan håller inte när man tittar närmare på det. Faktum är att många av de traditioner vi kallar kristna, från början handlade om någonting helt annat än kristendom
Skolan ska inte undervisa i religion, utan om religion. Detta gäller alla religioner, och i ett mångkulturellt samhälle och en global värld krävs det att också undervisningen sker på en så att säga "global nivå". Vi lever i en föränderlig värld, vi måste våga förändras med den
Jag tror detta är ett uttryck för någonting mycket större. Denna regering som innan valet talade så mycket om att "gå framåt" verkar snarare göra det motsatta. De verkar vilja tillbaka till ett folkhems-Sverige som existerade för minst 50 år sedan, då allting var frid och fröjd: de allra flesta var kristna och gick i kyrkan, ingen visste vad en kebab var för någonting, och ingen hade någonsin hört talas om högtiden Ramadan
Men det är dags att förnya sig nu, vägrar man att förändras tillsammans med världen kommer världen att springa ifrån en snabbare än man kan ana. Vi måste acceptera att Sverige inte kan se likadant ut århundrade efter århundrade. Att det kan skrämma folk kan jag förstå, men det är ett oundvikligt faktum
7 sätt att slippa säljare i Stockholm
De flesta stockholmare har dock lärt sig undvika säljarna på stan någorlunda effektivt, men jag tänkte ändå ge några råd för dem som inte riktigt har fått kläm på hur de ska komma förbi dem. Så, här är den: listan över 7 saker du kan göra för att undvika säljare på stan!
1. Ignorera säljaren - Det enklaste alternativet, och den metoden de flesta använder sig av. Låtsas som att du är väldigt upptagen och bara gå förbi dem som om de vore luft, eller varför inte låtsas vara mitt uppe i ett viktigt mobilsamtal. Ett sätt att få dig själv att se upptagen ut är att se så irriterad ut som möjligt och gå så snabbt som möjligt förbi
2. Låtsas redan ha det de vill sälja - Denna metod kräver att du har någorlunda bra koll på vad det är de säljer, för det kommer oftast följdfrågor av typen: "Är du nöjd med ditt val?", "Vilken typ av abonnemang har du?" etc. Kan kombineras med den första metoden, genom att man ignorerar säljaren så fort de börjar prata om det du borde ha koll på men inte har
3. Besvara deras frågor med egna frågor - När du hör frasen "Har du funderat på att byta till vår telefonleverantör?", så svara: "Ja det har jag, har DU funderat på att byta till MIN telefonleverantör?" Helt plötsligt är det du som är säljaren!
Denna metod fungerar bäst när det handlar om telefonabonnemang, men kan även användas när du möter någon från organisationer som till exempel Greenpeace: "Har du funderat på att gå med i Greenpeace?" "Ja det har jag, har du funderat på att gå ur Greenpeace?!"
4. Låtsas vara dövstum - Den kanske mest effektiva metoden, men även den mest svårspelade. Om du inte är bra på teater kan du till exempel ha med dig ett litet kort där du i skrift förklarar din situation, och lämna över till säljaren. (Fungerar också på tråkiga fester eller på krogen när du vill bli av med någon jobbig typ)
5. Dra upp en tragisk familjehistoria - Den kanske mest fantasifulla metoden att bli av med säljare. Låtsas att du har en djup familjetragedi kopplad till just den aktuella produkten. "En telenor-telefon? Det var precis en sån som min pappa talade i när han körde ihjäl sig!" Sätt sedan händerna för ansiktet, snyfta och gå därifrån
6. Låtsas vara luspank - Låtsas att du helt enkelt inte har några pengar att röra dig med, och därför tyvärr inte på något sätt skulle kunna köpa den aktuella produkten eller tjänsten. Spela gärna lite på sympatin hos säljaren också, det kanske rent av kan få honom eller henne att ge dig produkten gratis!
Men var här noga med att inte gå klädd i alltför dyra kläder, eller se alltför välvårdad ut, då fungerar det inte!
7. Klä dig i niqab när du går ute på stan - Kommentar överflödig
Så, där har ni den! Min egen lista på förslag till vad man kan göra för att slippa fastna hos säljare ute på stan. Hoppas den kan vara till hjälp nästa gång just DU ska gå på stan och inte vill fastna hos envisa säljartyper!
Jimmie Åkessons äntligen avslöjad!
När biskop Eva Brunne (som till på köpet var homosexuell, tänka sig) skulle hålla predikan lämnade plötsligt Åkesson och många i hans parti kyrkan i indignerad protest!
Varför? Jo, Brunne talade i sin predikan om tolerans, antirasism och mänskliga rättigheter. Jo, ni hörde rätt! Detta tog tydligen partiet illa upp av (trots att det inte var alla Sverigedemokrater som lämnade), och stora delar av partiet lämnade kyrkan direkt
De har efteråt sagt att de kände sig "kränkta" av att Brunne bland annat tog upp de anti-rasistiska demonstrationer som hållits på flera ställen i landet den senaste tiden uppenbarligen har varit riktade emot Sverigedemokraternas ideologi. Brunne nämnde bland annat manifestationen som hölls på Sergels Torg den 4:e oktober, alltså i måndags, där flera tusen människor hade samlats för att visa sin avsky emot SD (däribland undertecknad). Bland annat Lars Ohly talade på manifestationen, som därefter följdes av ett tåg emot riksdagshuset
Slutsats: Jimmie Åkesson är äntligen avslöjad! Det ödesdigra misstag som många förutspått skulle bli början till slutet för SD:s tid i riksdagen kanske har inträffat redan första dagen i riksdagen. Åtminstone är ett sådant här barnsligt beteende knappast till SD:s fördel. Även om man inte håller med om allt som andra människor säger, är det första steget i en demokrati att lyssna på sina antagonister
I folkets ögon, framför allt de som fortfarande försöker hävda att SD inte är ett främlingsfientligt parti, hoppas jag att sådant här beteende från SD blottlägger deras värdegrund och avslöjar partimedlemmarna som de rasistiska, anti-demokratiska, löjliga små människor de verkligen är
En stor applåd till Eva Brunne för sin predikan idag! Även om jag inte kan ställa mig bakom den kristna värdegrunden till fullo visar sådana här predikningar att det finns mycket positivt i Svenska Kyrkan
Tänk om de etablerade partierna hade tagit kampen med SD och konfronterat dem innan valet, på samma sätt som Brunne gjorde i Storkyrkan idag, då hade vi kanske inte haft ett främlingsfientligt parti i riksdagen i Sverige
Två bra artiklar i ämnet på Newsmill idag:
"Starkt av flatan att få pysslingen Åkesson att avslöja sig" - Lars Gårdfeldt
http://www.newsmill.se/artikel/2010/10/05/starkt-av-flatan-att-f-pysslingen-kesson-att-avsl-ja-sig
"SD:s uttåg ur kyrkan visar att jag gjorde rätt som lämnade partiet" - Staffan Gisling
http://www.newsmill.se/artikel/2010/10/05/sds-utt-g-ur-kyrkan-visar-att-jag-gjorde-r-tt-som-l-mnade-partiet
SD:s första riktiga chans att påverka, valet av talman i riksdagen
Kanske kan Sverigedemokraternas agerande de kommande veckorna och månaderna ge en fingervisning om vilken väg SD tänker gå, vilken typ av strategi de har och hur de kommer lägga upp sitt riksdagsarbete under de närmsta fyra åren. SD:s vågmästarroll är ju desto mer intressant eftersom de i vissa frågor ligger närmre Alliansen (Björn Söder kallade redan på valnatten Sahlin vid statsministerposten en "katastrof"), men i andra frågor närmare den rödgröna oppositionen (exempelvis angående Afghanistan-politiken). Det kommer därmed sannolikt, i den mån de har möjlighet att påverka, i vissa fall stödja oppositionens förslag och i andra fall Alliansens. Det politiska läget är fortfarande mycket osäkert, exakt hur SD kommer agera nu när de sitter i riksdagen är svårt att förutspå, då de inte har några band knutna till vare sig höger eller vänster. Trots att de oftast kallas "högerextrema" är de uppenbarligen inte överens med Alliansen i alla frågor
Säkert är dock att ett samarbete i åtminstone vissa frågor mellan Allians-regeringen och oppositionen kommer att realiseras. Efter samtal mellan Alliansen och oppositionen (eller rättare sagt Moderaterna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet) verkar ett brett samarbeta vara möjligt åtminstone i teorin. MP:s vändning från att vara djupt skeptiskt till ett samarbete med regering Reindfeldt till att åtminstone kunna tänka sig samarbeta i vissa viktiga frågor tror jag är nödvändig för att ge Sverigedemokraterna så lite inflytande som möjligt. Inte överraskande handlar det om invandring- och asylpolitik som ju är SD:s hjärtefråga
Personligen är jag glad att MP agerat som de gjort, de kunde knappast har agerat bättre. Först genom att visa solidaritet med sina rödgröna kollegor genom att vara väldigt tydliga med att det rödgröna samarbetet fortsätter (frågan är dock hur länge) och att alla de övriga partierna måste vara med i samtalet om hur det politiska arbetete ska utformas. Sedan, efter att Reinfeldt kontaktat både S och MP, visade dessa båda partier prov på medgörlighet och ansvarstagande när de valt att samarbeta med regeringen i vissa nyckelfrågor för att på ett så effektivt sätt som möjligt undergräva SD:s inflytande, och därmed ta bort deras vågmästarroll
Det verkar som om det osäkra politiska läget nu håller på att få en lösning, och lösningen med uppgörelser över blockgränserna i de frågor som är viktiga för Sverigedemokraterna är precis vad som krävs för att hindra SD från att få inflytande. Nästa steg är att ta debatten, jag säger det igen: TA DEBATTEN! Alldeles för länge har SD utmålats som rasister och främlingsfientliga, inte för att jag tycker att dessa påstående är osanna, men det krävs liksom lite mer än så för att få folk att förstå vad Sverigedemokraterna är för ett slags parti, vad de egentligen står för och vad deras politik skulle få för konsekvenser om den genomfördes fullt ut
Ett tips till den som vill få en lite mer kött på benen när det gäller SD och deras politik är att gå in på denna sida: www.sverigedemokraterna.de. En sida med mycket bra information, från början en kampanj med syfte att upplysa människor om SD:s politik och styra opinionen
En annan intressant sida är denna: www.migrationsinfo.se. En sida med statistik och fakta om invandring och integration, för er som vill få den riktiga bilden av invandringen istället för SD:s sneda beskrivning. Även denna sida: http://www.migrationsverket.se/info/859.html har mycket bra information i ämnet
Ett par bloggar som jag själv följer eller har följt den senaste tiden: http://expoval2010.blogspot.com/; http://viisverige.blogspot.com/
Så till sist, till den som kanske inte har riktig koll på vad de mänsliga rättigheterna egentligen inbegriper och innebär: http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?id=71&module_instance=6&action=pod_show&navid=68&subnavid=71&subnavinstance=6
Detta är FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Där kan den som vill själv gå in och studera vad rättigheterna är och vad de innebär, och själv jämföra dessa med den politik SD för och vill föra. Det är min uppfattning att SD:s politik i många avseenden går emot de mänskliga rättigheterna, men det är naturligtvis upp till var och en att bilda sig en egen uppfattning
