Tio år sedan elfte september - vad har vi lärt oss?
Det har nu gått tio år sedan elfte september 2001, en dag som kommer bli ihågkommen som den dag världen lärde sig vad religiös fundamentalism kan driva människor till. Det är iio år sedan två flygplan kapade av islamistiska terrorister dödade nästan 3000 människor mitt i centrala Manhattan genom att kollidera med tvillingtornen vid World Trade Center, någonting ingen eller väldigt få människor ens kunde föreställa sig vara möjligt… därför var chocken desto större när det verkligen skedde
Denna incident formade otvetydigt hela resten av 00-talet, och fortsätter att forma sättet vi ser på världen även idag. Det jag vill tala om här, framför allt för att jag anser det vara det ämne där elfte september-attackerna allra mest har format debatten, är synen på religionens roll i samhället, och då framför allt den religion som kallas islam
”Muslim” är idag på gränsen till att vara ett skällsord, någonting farligt som vi borde frukta och hålla oss undan ifrån. Muslimer runt om i världen fortsätter lida än idag på grund av någonting som en relativt liten, extrem grupp gjorde för tio år sedan. Detta om något visar tydligt det oerhörda symboliska värde som attacken emot World Trade Center hade: en liten grupp muslimer som ser sig själva som martyrer i Allahs tjänst, fick den ”stora onda supermakten” USA att darra i sina grundvalar. Någonting som var en oerhört nobel handling enligt de islamister som hade ”den rätta tron”, men som för en utomstående som såg på händelsen objektivt med rätta såg det hemska och omoraliska i denna handling
Låt oss vara ärliga, en religion som kan bringa människor att agera på ett sådant sätt förtjänar ingen respekt. En gud som, om han nu existerar, sanktionerar en sådan handling som att flyga plan in i skyskrapor och döda civila, oskyldiga människor… en sådan gud är inte värdig respekt, än mindre vördnad
Det är inte helt politiskt korrekt att uttala sig så idag, i alla fall inte i Sverige, man löper risken att klassas både som islamofob och rasist, men just av den anledningen vill jag understryka att jag är precis lika mycket emot kristen, judisk eller mormonsk (etc.) fundamentalism. Det handlar egentligen inte om religionen i sig, det handlar om vilka handlingar religionens läror kan rättfärdiga, och på vilket sätt religionens huvudmän (i detta fall världsfrånvända imamer) förhåller sig till verkligheten och till andra människor
Det handlar inte om att brännmärka människor som terrorister eller extremister, dessa är bara ord vi använder för att tala om dem. Låt oss faktiskt komma ihåg att ur deras synvinkel var detta en oerhört modig och god handling, någonting som gud lovordar och ville skulle ske… och det är just det som är problemet!
Det är därför dags att lära människor inte vad de ska tänka, utan HUR de ska tänka. Jag vågar faktiskt säga att om religionens roll i mellanöstern hade varit mindre framträdande så hade elfte september-attackerna kunnat undvikas helt. Det är egentligen väldigt enkelt, många studier har visat att det finns en negativ korrelation mellan hur pass religiöst ett land (eller rättare sagt dess medborgare) är och hur pass gott livet i det landet faktiskt är. Med andra ord: ju mindre religiösa ett lands medborgare är, desto högre levnadsstandard har sagda land
Detta borde vara en väckarklocka för oss alla: det enda sättet att bygga ett långvarigt stabilt samhälle är att bygga det på sekulära, rationella och vetenskapliga grunder. Ju förr vi lär oss det, desto bättre… annars är ett nytt elfte september i mina ögon oundvikligt. Det är just därför kampen för humanism, rationalitet och upplysning är så viktig för mänsklighetens fortsatta överlevnad
