Varför kan inte Fredrik Reinfeldt tala korrekt engelska?

Ska det vara så svårt att uttala engelska ord korrekt, Fredrik Reinfeldt? Jag stör mig på detta varenda gång jag hör honom prata engelska i tv!

I år har Sverige ordförandeskapet i EU, och vi har en statsminister som inte kan prata engelska ordentligt! Jag har sett Reinfeldt på teve i olika samtal med utländska statschefer som varit på besök i Sverige. Varje gång Reinfeldt ska prata engelska är det nästan ett pinsamt dåligt uttal han har, det blir snarare en blandning av svenska och engelska, eller rättare sagt: engelska med svenskt uttal. Hur fan ska borgarna få ordning på skolan om de inte ens verkar ha fått en ordentlig utbildning själva
Detta verkar dock vara ett utbrett fenomen, speciellt gällande de högt uppsatta svenskar som syns i tv eller media som då och då ska prata engelska. Men vad är det egentligen som är så svårt?


Två viktiga regler när du talar engelska:

1. Engelskan är inte ett fonetiskt språk, dvs. man uttalar inte alltid orden exakt som de skrivs. I svenskan är det tvärtom, dvs. varje bokstav i ett ord uttalas precis som de skrivs, givetvis med några undantag

2. Närman talar engelska ska tungan vara längre bak i munnen, den ska i stort sett aldrig röra tänderna, till skillnad från svenskan där tungan ligger långt fram i munnen


Bara med dessa två regler så kommer man långt
Men detta verkar vara väldigt svårt att förstå för vissa, Reinfeldt är bara ett exmepel (dock det roligaste!), men jag förstår inte varför det är så svårt? Jag har en kusin som är tio år och just har börjat läsa engelska, och jag kan säga att hon uttalar orden tio gånger bättre än Reinfeldt!
Men Reinfeldt växte väl upp när sossarna hade makten, så om man skulle konfrontera honom med detta skulle man väl få det moderata standard svaret: "Inte mitt fel.... sossarnas fel!"

*proceed to put fingers in ears, in order to prevent ears from hearing the following criticism*

(Jag kommer att tänka på Parlamentet och ronden "Tips från coachen".... undrar om Reinfeldt får liknande tips när han sitter i debatter: "Vad de än säger, ge dem rådjursblicken och skyll på sossarna!")

* * *

Nåja, så mycket för denna veckas första blogg.... är det nyhetstorka i livet så är det!
Jobbar just nu med transkriptioner av intervjuer till tidskriften Humanisten. Har varit där i fyra veckor nu, trivs hur bra som helst!

Pengar på onsdag förresten!
Ska ut på fredag, Sandra.... hoppas du hänger med!
Funderar på att köpa Kents nya album på onsdag också…. ”Röd”


Dagens musiktips: Kent - "Idioter"


Veckan som gått

Galen vecka.... fråga inte ens....

Satt uppe igår.... drack vin och såg film på tv, "Wolf" från 1994, med Jack Nicholson! En väldigt bra varulvs-film
På tal om varulvar tänkte jag gå och se New Moon i helgen, någon som vill följa med? Har hört att den inte är lika bra som Twilight, men den får duga
Vill ju se 2012 också, hm.... får se vilken det blir

Sitter och röker cigarr just nu, funderar på låttexter och lite annat. Känner mig trött.... får nog lägga mig lite tidigare ikväll
det går en bra film på tv ikväll också, "Fyra bröllop och en begravning", har sett den ungefär femtusen gånger men blir aldrig trött på den. 21.25 på trean

Har fått en ny låt på hjärnan också! "Hand of the Almighty" heter den.... lyssna gärna på den på länken nedanför, den äger! Älskar texten

"He'll fuck you up
God will fuck you up"


Dagens musiktips: John R Butler - "Hand of the Almighty"
http://www.youtube.com/watch?v=XLwtqwnI6ko

Sanningsrörelsen

Kalla Fakta på tv4 gjorde nyligen ett inslag om Sanningsrörelsen. Med rötter i USA, och framför allt med kopplingar till elfte september-rörelsen, är Sanningsrörelsen ett konglomerat av människor från olika delar av samhället som utger sig för att söka sanningen om världen, ifrågasätta auktoriteter och framför allt media för att ta reda på "sanningen bakom lögnerna"
Sanningsrörelsen ifrågasätter framför allt den "officiella bilden" av verkligheten som förmedlas av tv, tidningar etc.
Utmärkande för sanningsrörelsen är ett genomgående ifrågasättande av information som förmedlas via framför allt de officiella medierna

Deras slagord är "kunskap är frihet" och detta är väl lovvärt i sig. Problemet med Sanningsrörelsen är att de tycks vara väldigt villiga att ifrågasätta den information som kommer utifrån, men att inte alls ifrågasätta sina egna källor. Om man ska insistera på att ifrågasätta så måste man också vara villig att ifrågasätta sig själv

På deras hemsida, www.vaken.se, kan man till exempel läsa om "Sanningen om 11 september", och "Varför du INTE ska vaccinera dig" emot svininfluensan. Det intrycket jag får av det jag har läst på deras hemsida är att det verkar vara själva ifrågasättandet som är det viktiga, inte om det som ifrågasätts är sant eller inte. De citerar till exempel källor som stöder deras ståndpunkt i vissa frågor, men sällan källor som går emot deras ståndpunkt
När det gäller vaccinet emot svininfluensan citeras en del källor som belyser problematiken med vaccinet, att det inte är tillräckligt beprövat, att dödstalen som orsakats av influensan är överdrivna etc. Men vad de överhuvudtaget inte tar upp är den fara influensan själv faktiskt utgör för människor

Just när det gäller svininfluensan råkar jag hålla med dom om att vaccinet är potentiellt farligt och skadligt för människor, men vad jag aldrig skulle göra är att helt ignorera de fakta som faktiskt går emot min position, nämligen att vaccinet har hjälpt människor att slippa bli sjuka och att det inte enbart är negativt. Att bara acceptera de argument som stöder ens egen position är oärligt och till och med omoraliskt
Anledningen till att jag inte vaccinerar mig är personliga, jag blir ytterst sällan sjuk till exempel, jag kan inte komma ihåg en enda gång jag någonsin har drabbats av influensa överhuvudtaget. Men detta är mina personliga åsikter och jag skulle rekommendera alla att själv läsa på och bilda sig en uppfattning om problemet

Kritiskt tänkande i all ära, men det finns faktiskt en gräns för vad man ska ifrågasätta, och sättet man gör det på. Att helt ignorera fakta som går emot ens ståndpunkt eller motbevisar det man säger är inte kritiskt tänkande, det är att medvetet ljuga och förvränga sanningen för att få det man själv säger att låta trovärdigt
Det är precis det som Sanningsrörelsen gör, de är inte ute efter sanningen, de är ute efter att ifrågasätta, och verkar sätta ett värde i själva ifrågasättandet i sig

Sanningsrörelsen debatterades också i SVT:s "Debatt" i tisdags. Mikael Cromsjö klagade på att han fick för lite tid att tala, trots att han inte verkade vilja lyssna på vad motståndarsidan hade att säga. Efter programmet sa han sig ha "vunnit" debatten, vad han nu menade med det. Det verkar alltså vara viktigt att vinna debatten.... och det visar ju om något att det inte är sanningen som är det viktiga. De som för fram sanningen kan aldrig "vinna", sanningen är sann, oavsett vem som förmedlar den
Titta gärna på det programmet om ni är intresserade, jag tyckte det var ett bra exempel på det hyckleri och arrogans som Sanningsrörelsen är så stolta över

Anonymitet på internet och pretentioner

Igår var jag på stadsbiblioteket i linköping för att se och lyssna till Markus Birro och Magdalena Ribbing. De talade i ungefär en timme, ämnet var nätetikett och diskussionen gick också över till anonymitet på internet och i samhället i stort

*     *     *

Anonymiteten på internet är både på gott och ont. Man måste naturligtvis få vara anonym om man så önskar, integriteten hos människor måste få finnas och ska inte kränkas av för mycket insyn (tänk på FRA), privatlivet måste respekteras. Men anonymitet är också negativt eftersom man då inte behöver stå för det man säger, det personliga ansvaret försvinner helt och man kan slänga ur sig vad som helst utna att det får några konsekvenser för en själv

Birro talade om de gånger han själv varit utsatt för både mordhot och andra trakasserier genom kommentarer på bloggar, hatfyllda mejl etc., det senaste exemplet är Alex Schulmans blogg, samt humorsajten "tusen apor"
Birros lösning på detta är att helt enkelt ignorera det, att inte ens bevärdiga det med ett svar
Han gjorde också en bra poäng när han sa att när en kommentar, ett inlägg i en debatt eller liknande är anonym, dvs. saknar upphovsman, blir den i stort sett meningslös. Finns det ingen som tar ansvar för det som skrivits eller sagts så är det precis som "ett tomt skrik i öknen" (citat), och förtjänar inte en plats i diskussionen

Det kanske är naivt att tro att det kommer försvinna bara genom att man ignorerar det, men man kan å andra sidan inte förbjuda människor att säga vad de tycker, hur hatfyllt och destruktivt det än är

*     *     *

Ribbing talade bland annat om att synen på vad som är acceptabelt beteende och inte har förändrats kraftigt de senaste åren. Den "grova humorn" verkar vara på modet, det räcker med att titta på tv-program som "RAW comedy club" eller "Roast på Berns" för att se tydliga exempel på detta. Jag kan faktiskt inte minnas att ha sett sådana program när jag växte upp på 90-talet, så någonting har ju uppenbarligen hänt

Så vad beror då detta på? Varför har toleransnivån höjts, och vad leder det till? Enligt Ribbing är det ett fenomen i tiden, någonting som speglar den tid vi lever i helt enkelt. Det är lätt att avfärda det med att "det är bara humor", men det är klart att det inte bara är tv-program det handlar om; sådant sprider sig snabbt i samhället om det blir mer och mer accepterat
Det är därför det är så viktigt att reagera på det, även om det inte känns som att man kan göra någonting ensam. Men ringarna på vattnet sprider sig snabbt, snabbare än vi ofta tror

*     *     *

Att stå för det man säger och gör är oerhört viktigt enligt mig, men de flesta idag vågar inte ta sig själva och sina liv på alltför stort allvar. "Pretentiös" eller "pretto" har nästan blivit ett skällsord. Man förväntas ha humor, kunna vara självironisk och kunna driva med allt och alla för att bli "accepterad". Detta har jag själv erfarenhet av, i och med att jag är en ganska allvarlig person
Det katastrofala för oss är att få epitetet "tråkig" om man alltför ofta tar livet på allvar. I stort sett är att vara pretentiöst idag samma sak som att begå socialt självmord

Jag läste en artikeln en gång som fokuserade just på detta med att vara pretentiös
På 80-talet ansågs att vara pretentiös som något positivt, det var då allmänt accepterat att man skulle ta saker och ting på allvar. På 90-talet kom som bekant ironin som ett svar på 80-talets syn, och det ledde som alla vet till att man drev med allt och alla och parodierade det mesta, Killing-gänget och Z-TV är bara två exempel. Att vara "pretto" på 90-talet blev någonting negativt
Nu verkar det hela ha urartat till någonting bortom all kontroll. Det är nu mer eller mindre accepterat att driva med människors privatliv, att förnedra människor för vilka de är och vad de gör. Enligt mig är detta någonting negativt som man måste kämpa emot, antingen genom att ignorera det eller att komma med repliker. Att vara pretentiös borde vara någonting positivt, att inte hela tiden behöva driva med folk utan kunna sitta ner och ha ett seriöst samtal om livet istället

Det är i alla fall vad jag tycker,och jag vet att åtminstone Birro håller med mig. Än finns det hopp för oss pretentiösa!

Young one.... mitt i natten

GAAAAAHHHH!!!

Kunde inte sova någonting igår natt! Jag låg och försökte somna i flera timmar, sen klockan halv fyra gav jag upp, gick upp ur sängen, gjorde lite nattmat och satte på lite musik istället.... lyssnade på de vanliga inspirationskällorna Dylan, Beatles och The Smiths....
Något gott förde det dock med sig, jag fick lite inspiration av musiken och satte mig med gitarren att skriva klart en halvfärdig text till en halvgammal låt.... skrev också en helt ny låt som jag är väldigt nöjd med! "Young one" heter den, texten blev jäkligt bra och musiken också!
Sällan det går så lätt att skriva en låt som det gjorde då, speciellt mitt i natten.... eller det kanske var just på grund av det som gjorde att den blev bra.....

Hur som helst är jag inte särskilt pigg idag. Ska snart åka till linköping igen över helgen, det är ju fars dag på söndag. Slipper dock åka buss den här gången, storebror är i stockholm så får skjuts av honom.... perfekt!


Köpte en ny cd igår förresten, Kents nya singel "Töntarna". Deras nya album "Röd" släpps ju idag också.... skulle gärna velat köpa det men har nog inte råd förrän nästa månad.... alltid ska man vara efter med allting!
Köpte också en cd till pappa på fars dag, Melody Gardot - "My one and only thrill", jazz.... hoppas han gillar den förstås. Kan förresten rekommendera den till jazz-fans, hon sjunger oerhört bra!

Gårdagen började med snö, men övergick snart i regn.... och idag har det regnat hela dagen i princip. Man vill ju inte ha regn nu, jag längtar efter snö! får hoppas det inte blir en grön växthuseffekt-vinter igen....


Dagens musiktips: Kent - "Töntarna"

RSS 2.0