Respektera mig eller dö!
Den senaste tiden har konstnären Lars Vilks varit figurerande i medierna. Efter att ha skapat en rondellhund föreställande muslimernas helige profet Mohammed så har han fått ta emot både mordhot och anklagelser från diverse håll. Det är inte bara muslimerna som kritiserar hans val av konstnärligt motiv, men den mesta aggressiviteten kommer från de religiösa
Tyvärr hör vi inget offentligt avståndstagande från detta beteende heller denna gång från muslimskt håll, utan den stora massan "goda" muslimer i Sverige ser tyst på när ett litet fåtal återigen förstör för flertalet, och undergräver allt vad demokrati och humanism heter. De flesta muslimer verkar inte ens vilja ta ställning i frågan, vilket inte kan tolkas som annat än tyst samförstånd med de som önskar död åt Lars Vilks
Det är ju enligt islam förbjudet att avbilda profeten Mohammed överhuvudtaget, men situationen blir inte bättre av att avbildningen är just i form av en hund, som av muslimer anses vara "orena" djur. Enligt islamsk lag är avbildning av profeten Mohammed straffbart med döden, håller du inte med om det är du i mina ögon ingen regelrätt muslim, så enkelt är det
Debatten har till stor del handlat om yttrandefrihet och religionsfrihet. Relationen mellan de här två friheterna har ju debatterats till leda de senaste åren, speciellt i fråga om muslimers rätt att inte bli kränkta. Det finns ju otaliga exempel på hur avbildningar av Mohammed fått extrema konsekvenser, speciellt karikatyrerna av profeten i Danmark 2004
Muslimer känner sig alltså kränkta av detta, och kräver att yttrandefriheten i det här fallet ska inskränkas för att passa dem. Men faktum är att det existerar ingen rätt att inte bli kränkt. Det är fullt lagligt att förolämpa folk, så länge personen eller personerna i fråga inte tar skada av det naturligtvis
Psykiskt lidande är förstås en form av skada, men psykiskt lidande är en högst subjektiv sak. Det kan vara svårt att se klart och tydligt att en person lider psykiskt av någonting. Men i detta fallet skulle jag säga att det psykiska lidandet är så gott som obefintligt
Ska man åberopa psykiskt lidande för att få sin vilja igenom, i det här fallet att förbjuda avbildning av Mohammed, så måste det finnas klara och tydliga belägg för att muslimer verkligen lider psykiskt av att se Mohammed avbildad. Några sådana belägg har aldrig lagts fram
Det här handlar snarare om religiösa motiv, ett religiöst påbud som i botten grundar sig på ett juvenilt behov av bekräftelse och respekt. En vilja från muslimers sida att bli särbehandlade på grund av religionen de tillhör, utan att ge någon som helst giltig anledning till varför de borde bli särbehandlade
Man måste också se på vad människor kallar psykiskt lidande. Att bli sårad eller (tillfälligt) kränkt klassar jag inte som ”lidande” överhuvudtaget. Lidande är för mig snarare ett långvarigt tillstånd av psykisk obalans, och muslimers (påstådda) kränkning av att se Mohammed avbildad faller inte under den definitionen
Den enda förklaringen muslimer ger för sitt beteende (bortsett från det ogrundade påståendet att det är en skymf emot gud) är att de känner sig "kränkta". Men de tror inte att vi andra, som faktiskt bryr oss om våra nutida medmänniskor mer än en sedan över tusen år tillbaka död profet och en gud som inte finns, känner oss kränkta när yttrandefriheten begränsas på ett felaktigt sätt? De tror inte att vi känner oss kränkta när de vill bestämma över vad vi får eller inte får göra, och i annat fall förtjänar att dödas? De tror inte att vi känner oss kränkta när en konstnär ska behöva få utstå mordhot bara för att ha avbildat en död profet, som dessutom (om man läser Koranen) var en man långt ifrån värdig att hållas i så pass hög respekt som han gör i den muslimska världen
Detta är något som redan småbarn lär sig i väldigt unga år: Visar du ingen respekt emot resten av världen får du ingen respekt tillbaka. Vill du inte behandla andra rättvist så behandlar ingen dig rättvist heller
Faktum är att man aldrig (åtminstone borde man inte) respekterar en människas tro på någonting, vare sig tron rör sig om någonting som är inbillat eller verkligt
För att ta ett exempel: att mörda en människa på felaktiga grunder tycker jag är moraliskt förkastligt. Respekterar du mig för den åsikten, eller respekterar du snarare det faktum att jag inte går runt och mördar andra människor? Det är visserligen den åsikten eller tron som får mig att inte mörda människor, men det är inte tron i sig du respekterar, vare sig du är medveten om det eller inte
Jag respekterar människor, jag respekterar människors ord och handlingar, inte deras trosföreställningar. Att vilja bli respekterad för sin moral eller sina åsikter är småaktigt och barnsligt, och i muslimernas fall är det också ett extremt hyckleri när de själva inte tycks visa någon som helst respekt tillbaka emot de människor de anser har “kränkt” dem
För vilken vettig människa kan någonsin anse att mord är ett rättvist straff för att ha avbildat en profet? Det är djupt omoraliskt att ha sådana uppfattningar, och det skapar ett beteende och ett tankesätt som är allt annat än respektabelt
Dagens musiktips: Dire Straits - "Brothers in arms"
Ang sista stycket:
Nej, det är visserligen en människas handlinlingar som man ser och kan respektera, men det bakomliggande moraliska tänkandet är inte mindre viktigt. Man ska alltid ställa sig frågan varför man har en viss uppfattning eller gör på ett visst sätt; annars vore det väl knappast någon skillnad på en människa och en robot.
"att mörda en människa på felaktiga grunder "
Här låter det som att du menar att man kan ha en godtagbar förklaring för att faktiskt mörda någon?
Jag sa inte att det var oviktigt vad en människa tror eller tycker, bara att det inte är åsikterna i sig vi respekterar. Vi kan ju säga "han är en moralisk person, och därför värd respekt", men då handlar det (enligt mig) inte om att han har bra moraliska värderingar, utan det är snarare hans beteende som bygger på de värderingarna som gör honom respekktabel
Ja, visst finns det i vissa fall godtagbara förklaringar för att mörda en människa. Skulle du säga att det var moraliskt fel att mörda Hitler till exempel?
