Religionen får människor att göra gott?
Ett argument teister, och framför allt kristna, ofta för fram då de försöker bevisa guds existens är att gud faktiskt fyller en funktion. Det får människor att göra gott, bidra med pengar till välgörenhet, behandla andra med respekt och värdighet etc. Detta är förstås ett fullständigt absurt argument då även icke-troende utför precis lika mycket välgörenhetsarbete som troende människor, och dessutom är ett sådant argument knappast ett bevis på guds existens. Men det är ändå ett argument som på ytan ser ut att vara en fullt legitim poäng och en anledning till att börja tro på en gud, och därför är det också värt att analysera. Dessutom är det detta som kallas logik i de flesta teisters värld
Jag ställer mig alltid frågan: skulle då dessa människor inte behandla sina medmänniskor med respekt och värdighet om de någon gång förlorade sin tro, eller kanske till och med aktivt skada anda människor som höll andra trosföreställningar än deras egna? Det är som om de religiösa bara handlar gott för att de fruktar gud, och inte av någon annan anledning. Detta är inte moral, det är ren och skär skräck för de eviga plågorna i Gehenna. “Tro på vad jag säger, annars skadar gud dig, eller jag själv i Hans namn”, detta är själva kärnan i kristendomen, och detta gör den till en av de mest hemska, falska och mest absurda religionerna på jorden idag. Ett litet barn som hotats med eviga lågor i helvetet får troligtvis men för livet. En människa som aldrig har lärt sig att tänka själv och utveckla sin egen känsla för etik och moral är i många avseenden en farlig människa, speciellt om hennes moraltanke baseras på de bibliska texterna
Jag har varit med om att teister på fullaste allvar fört fram följande argument: “Om gud inte finns, varför var det då fel för Hitler att utföra Förintelsen? Om gud inte finns, och om vi bara är utvecklade djur, varför är det fel för en människa att mörda en annan?"
Jag blir fortfarande helt perplex när jag hör något sådant. Detta ska alltså vara “rationellt tänkande” enligt en religiös människas synvinkel. Inte bara tycker de att det är helt okej att döda djur (om vi bara är djur, varför är det fel om vi dödar varandra?), de tycker också det är helt okej att till exempel mörda, våldta eller stjäla om det inte fanns en gud
Att bibeln, och således också gud, inte håller djur i samma höga aktning som människor är mer än tydligt. Läs bara vad som står i Tredje Moseboken - Leviticus om brännoffer:
“Säg till israeliterna: När någon av er vill ge en offergåva åt Herren, skall han ta den bland kreaturen, från nötboskapen eller från småboskapen” (Leviticus 1:2)
“Därefter skall han slakta djuret inför Herren, och Arons söner, prästerna, skall offra blodet genom att stänka det runt om på altaret som står vid ingången till tältet. Sedan ska han flå djuret och stycka det” (Leviticus 1:5-6)
“Därefter bränner prästen alltsammans på altaret som ett brännoffer, en lukt som gör Herren nöjd” (Leviticus 1:9)
“En lukt som gör Herren nöjd”, behöver jag säga mer? Gud tillåter alltså att man dödar hans egna skapelser till hans ära. Han till och med njuter av det. Är detta att handla gott? Att döda ett oskyldigt djur av ingen annan anledning än att prisa en gud som tycks ha ett så oerhört stort mindervärdeskomplex att han ständigt behöver offer och lovprisningar för att känna sig bekräftad?
Jag är medveten om att detta är att dra det lite långt, och jag är helt på det klara med att argumentet jag utgick ifrån är ingenting annat än religiös propaganda för att vinna över naiva och godtrogna människor till religionen, men jag är lika övertygad om att det finns människor i världen som på fullaste allvar tycker att det skulle vara accepterat att till exempel stjäla och mörda om gud inte fanns
Ställ dig då frågan: vad skulle hända om en sådan människa en dag förlorade sin tro? Kanske är det sant att vissa människor verkligen behöver religionen för att inte utföra de handlingar de innerst inne vill utföra
För oss andra, som ser det hela lite mer objektivt, vi som står utanför den religiösa sfären utan att vara påverkade av dess dogmer och trosföreställningar, kan det ibland vara svårt att tro att någon människa kan ta detta påstående på allvar, att som Dostojevskij skrev i Bröderna Karamazov: om gud inte finns så är allting tillåtet. Ändå finns det människor som aldrig kommer låta sig övertygas om hur fel detta är, och det måste vi ateister helt enkelt leva med. För vissa människor är hela livet byggt runt den egna religionen och gud, och sådana inbitna teister är det mycket svårt att nå fram till
Till er andra som, även om ni inte tror på gud, tror på tron (“believe in belief“) som Daniel Dennet har uttryckt det, ni som med andra ord ser religionen som ett nödvändigt element i den mänskliga tillvaron för att ge vissa människor motivation att göra gott och handla moraliskt. Till er vill jag ställa följande fråga: om vi är förmögna att behandla varandra respektfullt, och hjälpa den som har det sämre än vi utan att ha en allseende övervakare… vad fyller då religionen egentligen för funktion? Religionen blir då endast ett verktyg att leda massorna med, men det är också ett mycket dåligt verktyg då det lika lätt (om inte lättare) kan missbrukas. Vi borde istället lägga större vikt vid det humanistiska tankesättet, och lyfta fram i stort sett det enda vettiga kristendomen lär ut: Behandla din nästa såsom dig själv
Dagens musiktips: Wolfgang Amadeus Mozart - "Laudate Dominum"
