Tankar inför valet
Igår kom mitt röstkort i min brevlåda, tillsammans med valpropaganda från Folkpartiet, Moderaterna, Vänster och Socialdemokraterna. Över ett glas rödvin började fundera lite över vad jag skulle rösta på i höst, det är ju bara ett par veckor kvar nu. Jag har tidigare sympatiserat med vänstern, aldrig med högern. Och i det enda val jag har röstat i har jag röstat på Miljöpartiet
Det är intressant att se hur politiken har så fullkomligt förändrats, bara under 00-talet. Det är nu två mer eller mindre tydliga regeringsalternativ man har att välja mellan (om man lägger sin röst på de etablerade partierna vill säga), och vilket block som vinner är fortfarande högst osäkert. Jag förutspår att detta val kommer att vara ett av de mest intressanta på många, många år. Flera "klassiska" partier riskerar att åka ut ur riksdagen, vi riskerar att få in Sverigedemokraterna, och de historiskt så starka Socialdemokraterna har backat rejält i väljarantal samtidigt som Miljöpartier nu har växt till landets tredje största parti
Ska de rödgröna få en chans att visa vad de går för, eller ska Alliansen få fyra år till vid makten, fyra år till att underminera välfärdssamhället samtidigt som de tvingar ut folk i arbete?
Jag hade igår en lite intressant diskussion med en kompis som kallade Moderaterna för socialister (kanske inte fullt seriöst, det hoppas jag inte i alla fall). Nämnas ska att diskussionen utspelades klockan ett på natten, så det kanske inte var helt seriösa argument som lades fram
Men faktum är ju att Moderaterna, tillsammans med sina kollegor i Alliansen har rört sig mer emot mitten, det finns knappt några direkta "mittenpartier" kvar i Sverige, en plats som brukade fyllas av Miljöpartiet och Centern bland annat. Dessa har nu tydligt tagit ställning till vänster eller höger. Men även de klassiska vänster- och högerpartierna har rört sig så mycket emot mitten att det ibland är svårt att se var de verkligen skiljer sig åt, vilken politik de har gemensamt och inte, och vad detta innebär i praktiken
Nee, jag tror ändå att jag röstar på Miljöpartiet även detta val, det gjorde jag får två år sen till Europaparlamentet, och det kändes bra. Jag tycker MP är det vettigaste partiet att rösta på, om inte de fanns tror jag allvarligt talat att jag hade röstat blankt!
Jag trycker ner valsedlarna jag fått med posten i papperskorgen och säger "nej, tack! Miljöpartiet är partiet för mig!"
Dagens musiktips: Joy Division - "Love will tare us apart"
Det är intressant att se hur politiken har så fullkomligt förändrats, bara under 00-talet. Det är nu två mer eller mindre tydliga regeringsalternativ man har att välja mellan (om man lägger sin röst på de etablerade partierna vill säga), och vilket block som vinner är fortfarande högst osäkert. Jag förutspår att detta val kommer att vara ett av de mest intressanta på många, många år. Flera "klassiska" partier riskerar att åka ut ur riksdagen, vi riskerar att få in Sverigedemokraterna, och de historiskt så starka Socialdemokraterna har backat rejält i väljarantal samtidigt som Miljöpartier nu har växt till landets tredje största parti
Ska de rödgröna få en chans att visa vad de går för, eller ska Alliansen få fyra år till vid makten, fyra år till att underminera välfärdssamhället samtidigt som de tvingar ut folk i arbete?
Jag hade igår en lite intressant diskussion med en kompis som kallade Moderaterna för socialister (kanske inte fullt seriöst, det hoppas jag inte i alla fall). Nämnas ska att diskussionen utspelades klockan ett på natten, så det kanske inte var helt seriösa argument som lades fram
Men faktum är ju att Moderaterna, tillsammans med sina kollegor i Alliansen har rört sig mer emot mitten, det finns knappt några direkta "mittenpartier" kvar i Sverige, en plats som brukade fyllas av Miljöpartiet och Centern bland annat. Dessa har nu tydligt tagit ställning till vänster eller höger. Men även de klassiska vänster- och högerpartierna har rört sig så mycket emot mitten att det ibland är svårt att se var de verkligen skiljer sig åt, vilken politik de har gemensamt och inte, och vad detta innebär i praktiken
Nee, jag tror ändå att jag röstar på Miljöpartiet även detta val, det gjorde jag får två år sen till Europaparlamentet, och det kändes bra. Jag tycker MP är det vettigaste partiet att rösta på, om inte de fanns tror jag allvarligt talat att jag hade röstat blankt!
Jag trycker ner valsedlarna jag fått med posten i papperskorgen och säger "nej, tack! Miljöpartiet är partiet för mig!"
Dagens musiktips: Joy Division - "Love will tare us apart"
Kommentarer
Trackback
