Stereotyper på universitetet och formandet av personligheter
En vän till mig läser just nu teoretisk filosofi på universitetet, samma kurs jag läste för ett år sedan. Hon och jag har diskuterat en viss lärare där som alltid bär likadana kläder, och jag har också haft andra lärare som uppvisat exakt samma fenomen: samma uppsättning kläder och samma manér på varje föreläsning. Det intressanta med denna lärare är också att personligheten är typisk för det ämne denna person undervisar i, han eller hon uppvisar vissa personlighetsdrag som verkar rent färgade av ämnet
Stereotyper är alltid underhållande, det tycker både jag och min vän på universitetet. Det är väl kanske inte så konstigt att vissa yrkesgrupper klär sig på ett visst sätt, eller agerar och talar på ett visst sätt. Det är ganska lätt, och inte minst intressant, att upptäcka speciella gruppers jargong, oavsett om det handlar om yrkesgrupper eller privata vänskapsrelationer. Lika barn leka bäst heter det ju, denna tanke kan kanske också appliceras på sådana saker som klädstil och språk, likaväl som på personlighet och värderingar
Universitetsläraren som jag nämnde tidigare ska jag inte lämna ut namnet på, jag vill inte gå in alltför mycket på detaljer om honom eller henne. Men denna person fick mig (och min vän) att undra huruvida det yrke man väljer skapar ens personlighet, eller om det är tvärtom: att människor väljer yrke utifrån den personlighet man redan har. Väljer vi till exempel medvetet en viss klädstil på grund av den yrkeskategori vi tillhör, eller är det en omedveten påverkan? För jag är av uppfattningen att vi faktiskt formas av andra människor nästan helt, att ingen har en inherent, inbyggd personlighet klar redan vid födseln, utan att allt vi hävdar som en del av vår personlighet är inlärt vid något tillfälle
För vi människor påverkar varandra hela tiden, även om det ofta är helt omedvetet, och vi lär oss redan som spädbarn att observera och sedan imitera, för att passa in i gruppen som de sociala varelser vi faktiskt är. No man is an island
Men om denna slutsats är sann, kan vi då överhuvudtaget reflektera över de vi är och de vi har blivit, är vi ens medvetna om i vilken utsträckning vi påverkas av de omständigheter vi lever under? Kan min ovan nämnda universitetslärare reflektera över att han eller hon har skapats av sitt yrke, och i så fall: kan vi verkligen säga att det var ett medvetet val av honom eller henne att skaffa sig denna klädstil och dessa manér, eller var det fortfarande ett omedvetet val som han eller hon kände sig ”tvingad” att göra för att passa in?
Det vore till exempel direkt opassande om man som universitetslärare kom in i föreläsningssalen klädd i en tajt, färgglad t-shirt med paljetter och började sjunga schlagerlåtar, en viss anpassning är alltid nödvändig när vi går in i en social roll. Det finns vissa regler och normer vi alla har kommit överens om, och som vi måste anpassa oss efter
Sätt dig gärna ner och fundera över vem du är, och hur din personlighet har formats av din omgivning. Var kommer dina värderingar och åsikter ifrån? Varför har du den klädstil du har? Varför använder du det språk du gör när du kommunicerar med andra? Och den viktigaste frågan av allt är kanske: i vilken utsträckning anpassar du dig efter din omgivning, och är detta en medveten anpassning eller inte?
Dagens musiktips: Johnny Cash - "Man in black"
