Historien om min allra första kärlek
Hon kom från ett land i Asien, hon hade svart hår och världens vackraste ögon… jag träffade henne när vi läste kinesiska tillsammans. Jag gick andra året på gymnasiet, och var bara sjutton år gammal
Jag förstår fortfarande inte hur jag vågade prata med henne den där första gången. Vi stod båda på busshållplatsen, hon lite framför mig, jag snett bakom. Jag hade sett henne många gånger förut, men aldrig vågat prata med henne, på den tiden vågade jag knappt prata med någon när jag var ensam
Men med henne gick det bra, jag har aldrig ångrat att jag tog steget framåt och frågade om hon var på väg hem, trots att jag egentligen inte vågade. Vi åkte bussen en bit tillsammans, hon bodde inte så långt från mig. Hon gav mig sin msn-adress, och vi träffades nästa gång veckan därpå, hemma hos henne
Jag kommer fortfarande ihåg den kvällen så tydligt, jag antar att jag var nervös, men jag ville så gärna vara med henne att det inte spelade så stor roll. Jag kommer ihåg hur det kändes att ligga i hennes säng för första gången. Vi drack te och såg på film, Grease, en lagom romantisk film. När filmen var slut så la vi oss bredvid varandra, på det där sättet man gör när man är tonåring… jag glömmer aldrig hur det kändes att kyssa henne första gången, inte heller hon lät när hon frågade mig om jag ville…
Dagen efter vi hade setts första gången hade hon en halsduk på sig, för att dölja sugmärket jag hade gett henne kvällen innan. Vi fortsatte träffas i ungefär en månad, både i och utanför skolan. Jag antar att vi var tillsammans, även om ingen av oss inte sa det rakt ut. Jag fick känslan av att hon skämdes för att ses tillsammans mig, jag vet inte varför. Nu inser jag att det kanske bara var oerfarenhet eller nervositet, vi var ju trots allt bara tonåringar
Jag visste det inte då, men nu i efterhand har jag förstått att jag tyckte om henne mycket mer än jag var medveten om. Det är först efter att ha förlorat henne som jag inser vilken fin människa hon var. Nu ångrar jag att jag inte höll kvar henne hårdare än jag gjorde. Kanske hade det fungerat mellan oss, det vet jag inte… men vad jag vet är att jag på den tiden antagligen älskade henne…
Jag har träffat henne några gånger när vi varit lite äldre också, och jag tycker fortfarande om henne. Jag tror aldrig att jag kommer att glömma min allra första kärlek… jag hoppas du vet vem du är om du läser det här, jag hoppas att den tiden vi var tillsammans gav dig någonting, och att du inte ångrar att du svarade mig den där gången jag började prata med dig på busshållplatsen
