Mozarts Requiem och insikten om oanade konsekvenser
1791 skrev Mozart sitt berömda Requiem, kanske det mest kraftfulla och potenta stycke musik han någonsin skapade. Han var döende under tiden han skrev det, och hans medvetenhet om sin egen förestående död har mycket sannolikt färgat musiken. Det finns en potential där, en särskild je ne sais quoi som har förmåga att väcka tankar och känslor till liv, som kan inspirera en människa och tränga igenom själva hennes sinnen, tills hon inte längre är densamma som förut
Här sitter jag, över tvåhundra år senare och lyssnar på exakt samma toner som Mozart en gång skrev ner, exakt samma musikaliska bedrift som då, och får kalla kårar längs ryggraden
Häri ligger någonting människor ofta försummar, det är en av de största och mest intrikata insikter en människa kan ha: att hennes handlingar, hur obetydliga och små de än kan tyckas vara, kan ha enorma implikationer för framtiden, att det hon gör idag har potentialen att påverka människor som inte ser dagens ljus förrän flera hundra år framåt i tiden
Detta är en viktig insikt, speciellt om man är en människa som har reell makt och inflytande över andra, och därmed också förmåga att direkt förändra världen. Om vi misslyckas med att förstå att våra handlingar har konsekvenser kan de leda mänskligheten till platser ingen av oss vill befinna sig på. Historien har tydligt visat oss vad som kan ske när vi inte tar konsekvenser på tillräckligt stort allvar
Förutom att den insikten är av yttersta vikt för mänskligheten i stort, är den också livsförändrande för den enskilda individen på ett mer subjektivt plan. Den ger människor hopp, inspirerar till stordåd, motiverar många av de handlingar som blir ihågkomna av generationer flera hundra år in i framtiden. Vi lever på ett sätt för att påverka, för att våra steg på jorden ska lämna avtryck som syns även efter att vi själva inte längre finns
Jag tvivlar på att Aristoteles och Platon hade oss nutida människor i tankarna när de formulerade sina tankar om filosofi, inte heller att Mozart hade mig i åtanke när han skrev sitt Requiem. Men det faktum att vi fortfarande refererar till de gamla grekerna över tvåtusen år senare, eller det faktum att Mozarts musik fortfarande älskas av miljoner människor idag, är ett bevis för hur vi alla på många sätt är sammankopplade och hur fundamentalt vi påverkar varandra i våra liv
Även den minsta handling kan få oanade konsekvenser, det är enligt mig en oerhört upplyftande tanke